Stötande och apporterande hund

Mångsidig spaniel med gamla anor som går till och med som älghund. Ovanlig. Är en utpräglad jaktras men endast ett fåtal används för jakt. Har stor  aktivitetslust.

Används till: Som stötande och apporterande på fasan, rapphöna, kanin och hare. Stöter och kortdriver rådjur med skall. Vissa individer används med framgång som ledhundar på älg.

Gör alla slags eftersök med undantag för sådana där älgen skadats på ett sätt som gör att ställande hund krävs. Den kraftiga halsen ger kapacitet för apportering även av förhållandevis tungt vilt som räv.

Lämplig markstorlek: Vid stötjakt på rådjur minst 50 hektar. Vid övrig stötjakt minst 25 hektar. Kommer mest till sin rätt på småmarker med täta snår och vassar.

Jaktsätt och egenskaper: Vid jakt på småvilt och fågel söker hunden nära framför jägaren och stöter upp viltet inom hagelhåll. Vid stötjakt på rådjur söker hunden självständigt igenom mindre såtar kring vilka förhållsskyttar är utsatta. Kan kombinera stötningen med att driva med skall några minuter. Den jägare som har god grunddressyr på sin hund behöver inte bara fungera som hundkarl utan får själv skottchanser på rådjur som noterat hundens närvaro men inte bestämt sig för flykt eller avvaktan.

Field spaniel är en aktiv och arbetsvillig hund. Den har samtidigt förmågan att hushålla med krafterna genom att helt kunna koppla av under pauser.

Rasnamnet innebär inte att dessa hundar är specialiserade för arbete på öppna fält. Namnet "field" betecknade från början en spaniel som till skillnad från vattenspanieln jobbade på land. Numera är rasen även en god vattenapportör. Anses lättfostrad och kräver varken hårda ord eller nypor. Ett skäl till att rasen är ganska sällsynt är att den jaktligt mognar sent och därför fodrar tålamod.

Bakgrund: En mycket gammal ras med England som hemland. Flera andra spanielraser har från början mer eller mindre byggts upp på den. Field spanielns historia saknar inte kynologisk dramatik. Flera gånger har springer spaniel korsats in för att friska upp den. Försök som gjordes med att korsa in basset hound höll på att ödelägga rasen.

Efter andra världskriget fanns endast 4 mycket närbesläktade exemplar kvar i England. På denna spillra byggdes det rasmaterieal upp som idag finns.

I mitten av 1970-talet kom de första till Sverige. De har i liten omfattning används till jakt. Först i slutet på1980-talet började intresset för jaktprov att vakna.

Källa: Våra jakthundar Stellan Andersson/Bengt Wiklund

Fieldar som gått till pris på jaktprov 1979-2010

NUCH Lähdesuon Extra
SUCH Ninoxas Bellebellatrix
SUCH Winterbourne Search For Tomorrow
SUCH Chicoryfield Hothouse Flower
SUCH SVCH Maydene Morpheus
SUCH Pentwyn´s Beatrice
SUCH NUCH INTUCH Fyra Vindars Etta
SUCH NUCH Fyra Vindars Frecko
Periwinkle´s Baloo
SUCH SVCH SV-98 NORDV-99 NV-05 NUCH IntCh
Periwikle's Maximus
Wintebourne Wild West